Sjuksköterskans journalföring och informationshantering, 3:e uppl. Studentlitteratur 2011
- Vad kan man göra åt all dubbeldokumentation?
- Vad hindrar respektive underlättar journalföringen?
- Hur använder man en klassifikation för omvårdnadsdiagnoser?
- Hur ser den diagnostiska beslutsprocessen ut?
- Vad är NANDA?
- Vad händer när man använder ICF istället för VIPS?
- Hur ordinerar man omvårdnad?
Sverige är världsledande när det gäller datoriserad journalföring inom sjukvården, 99% av slutenvården och 100% av öppenvården använder idag elektroniska journalsystem. Att utveckla den elektroniska journalföringen av omvårdnad är därför väsentligt också för sjuksköterskor. Det har dock visat sig inte vara helt enkelt att få omvårdnadsdokumentationen att fungera på ett tillfredsställande sätt i den kliniska vården. Det vill säga, att göra den meningsfull för sjuksköterskan i hennes dagliga arbete med patienten, att undvika dubbeldokumentation och att tydliggöra vad som är omvårdnadsdata.
Tillsammans med nya lagar och föreskrifter och ett allt tydligare behov av att kunna samla in strukturerad patientdata i syfte att kvalitetssäkra, kostnadsberäkna och forska inom vården, innebär detta en ny möjlighet att skapa underlag för viktig statistik. Det förutsätter dock att den som matar in data i systemet, använder rätt termer. Denna bok behandlar därför vikten av att använda gemensamma termer och begrepp och specifika klassifikationer och att samtidigt balansera mellan att korrekt beskriva respektive kunskapsområde och att använda, gemensamma begrepp över professionsgränserna.
Boken har som syfte att inspirera och stödja sjuksköterskor att hitta rätt i sin journalföring: Vad ska dokumenteras i patientjournalen av sjuksköterska? Hur dokumenterar man strukturerat? Hur använder man en klassifikation? Boken är baserad på VIPS-modellen och NANDA-I klassifikationen.
Patientjournalen ska vara ett arbetsredskap i det kliniska arbetet för att därmed ge ytterligare säkerhet och kontinuitet i vården av patienten.
Omvårdnadsåtgärder i Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Ehrenberg & Wallin (red). Studentlitteratur 2010
Kapitlet som jag har skrivit tillsammans med Ingrid Thorell-Ekstrand handlar om vad sjuksköterskor och annan vårdpersonal gör när de ger omvårdnad. Omvårdnadsåtgärder är de vanligast förekommande åtgärderna för en patient, i synnerhet om patienten är inneliggande på ett sjukhus eller sjukhem, men även om han vårdas i sitt hem. I avsnittet berörs olika sätt att dela in omvårdnadsåtgärder; yrkesneutrala – yrkesspecifika, oberoende – beroende, svenska – internationella termer. I kapitlet beskrivs hur en omvårdnadsordination skall formuleras och vikten av att följa den i genomförandet av åtgärderna. Vidare ges en beskrivning av internationell utveckling av ett enhetligt språk för omvårdnad och gemensamma termer där bl a åtgärds- och resultatbeskrivning av omvårdnadsarbete är en viktig del, Kapitlet avser att ge en generell grund för de mer specifika omvårdnadsåtgärder som presentera i de kliniska kapitlen i del II ”Hälsa och ohälsa”.
